jag är ett ensambarn.
och en sällskapssjuk människa.


min kollegas barn, 3år, är också själv(än så länge). hon gillar inte att dela sina saker med andra barn.


jag gillade att dela med rätt personer.

jag kommer ihåg när jag lekte med min bästa kompis, det var en sommardag och vi satt ute på en filt i gräset. han fick vara kill-barbien(Ken) och jag var självaste Barbie. rätt var det var så dök en annan vän upp, hon ville såklart leka med oss. snäll(?) som jag var i den åldern, slängde jag åt henne en docka och sa att hon kunde få vara vår hushållerska. och vi fortsatte leken..

så elakt, grymt, rått och ärligt som bara ett barn kan.