idag ramlade jag.
snubblade, eller rättare sagt missade sista trappsteget.
och så kom det en sån där hemsk klump av att jag ville börja gråta.
men jag svalde.
jag kunde ju inte börja böla i väntan på tvärbanan hem.

nu är jag hemma och glad igen i alla fall.
jag ska se om det finns något att göra mat av.
sen är det idol.